Eva Oxenstierna – en karolinska

1.    Känd, men ändå okänd

Vem var egentligen Eva Oxenstierna? Maka och mor, ett högadligt bihang till en likaledes högadlig make? Lite mer borde i alla fall vara möjligt att få fram. För ett par år sedan försökte jag hitta uppgifter om henne. Namnet dök ideligen upp i olika sammanhang och retade min nyfikenhet. Hon umgicks ju i de bästa kretsar, d.v.s. gräddan av den svenska aristokratin.

Det annars så oumbärliga nätet hade inget att komma med – hur det är med saken idag vet jag inte.[1] Nordisk Familjebok svek mig också. Nåja, det var ju knappast förvånande. När detta utmärkta uppslagsverk sammanställdes var det inte många kvinnor som ansågs tillräckligt intressanta för att få ens ett par rader. Och de många grenarna av ätten Oxenstierna gör det inte lätt att reda ut vem som är nära besläktad med vem och hur. Men visst måste hon på något sätt vara befryndad med Axel O.?

Till slut lyckades jag i alla fall få fram hennes fullständiga namn: Eva Magdalena Bengtsdotter Oxenstierna af Korsholm och Wasa. Men detta enbart därför att jag faktiskt vet vem hon var gift med.

Jag känner till att hon gifte sig med Magnus Stenbock och att paret begåvades med många barn. Brevväxlingen dem emellan har inte bara bevarats åt eftervärlden utan även givits ut i bokform. Dessvärre hade de en viss förkärlek för det franska språket, vilket gör deras korrespondens jobbig att ta del av – åtminstone för mig. I stort sett begriper jag i alla fall vad de skriver om.

Till mitt vetande kunde jag alltså lägga att Evas far hette Bengt och att han ärvt eller tilldelats grevskap i Finland, d.v.s. i den svenska stormaktens östra rikshalva. Numera tenderar vi att glömma bort att Finland faktiskt var en del av Sverige.

För att slutgiltigt fastställa faderskapet tar jag Grimberg till hjälp. Han bekräftar att Evas far var Bengt Oxenstierna, ”den mäktige kanslipresidenten”. Liksom vi alla var Grimberg ett barn av sin tid – Eva kallar han ”grevinnan Stenbock”. Men Eva föddes Oxenstierna, och en Oxenstierna förblev hon. På Evas tid var detta självklart, möjligen kunde man tala om ”Stenbocks grevinna”, men att benämna Eva ”grevinnan Stenbock” gjorde man inte.

Jag tittade också lite närmare på det där med ”af Korsholm och Wasa” och hamnade hos Gabriel Bengtsson Oxenstierna (1586–1656), Evas farfar. Han utnämndes till greve 1651, och grevskapet Korsholm och Wasa blev hans. ”af Korsholm och Wasa”, alltså. Det är hans ättlingar som tillhör denna gren av den oxenstiernska släkten.

Evas farfar var ämbetsman med många fina uppdrag. Åtminstone var titlarna fina. Han var t.ex. ståthållare i Estland, riksråd, hovrättsråd, guvernör i Finland, riksskattmästare, generalguvernör över Livland och t.o.m. riksamiral.

Grevskapet Korsholm och Vasa hittar vi i mellersta Finland. Närmare bestämt i Österbotten, d.v.s. på östra sidan av Bottenviken, mittemot Umeå. Nordisk Familjebok uppger att Korsholm (finska: Mustasaari) är en socken i Vasa län. Men en gång i tiden var Korsholm ett eget län med ett eget slott, även det med namnet Korsholm. Slottet förföll och i stället blev där en kungsgård som införlivades med grevskapet.

På något sätt existerade naturligtvis ett släktförhållande mellan Eva och den namnkunnige Axel Oxenstierna. Dock inte på nära håll. Axel (1583–1564) var som till Gustaf Gabrielsson Oxenstierna och utnämnde 1645 till greve av Södermöre. Möre var förr ett landskap i sydöstra delen av Kalmar län, och Södra Möre härad gavs som grevskap åt Axel.


[1] Det finns en kort notis, men inte mycket mer. Det finns också ett släktträd som sträcker sig fyra generationer tillbaka. – Sättarens anmärkning.

Målning av David Krafft

Målning av Georg Engelhard Schröder

Etiketter: , , , ,

Lämna en kommentar